LillaFlickanAnna

Helgen har sprungit förbi, igen så i morgon blir de tillbaka till arbetet, eller praktiken. Just nu känns de tungt eftersom jag vet att jag måste gå upp klockan 6, bara för att jag ska till sjukgymnasten... Jag vill verkligen inte. Tycker de är så grymt tråkigt. Men jag måste. Kan inte gå runt med en svullen fot som gör ont. De känns inte så bra. Har lovat min sjukgymnast att ringa och beställa tid till otopeden, de lovade jag för två veckor sedan. Men har jag gjort de? Jag har ringt, fast på fel dag......... Men jag har fortfarade inte fått någon tid. Så jag måste komma på en liten bortförklaring varför jag inte ha ringt, eller mer att jag glömt av det och mer eller mindre inte orkat mig ta mig till datorn för att söka på nummret för att sedan ta mig till telefonen och ringa..... Jag ÄR lat.

Har varit en ganska så bra dag i dag. Rätt lugn.. Hade tänkt att jag skulle få sova ut för en gångs skull. Jag som har apstinens om att alltid ställa klockan, gjorde det inte för en gångs skull. Tanken vad att få sova tills jag vaknade, tjena...... 07.15 stod klockan på när jag var som piggast. Så 07.30 traskade jag mig upp ur sängen.. Svin kul. Tack för den sovmorgonen. Men fick ganska mycket gjort. Städade, tvättade m.m.. Så jag ska inte klaga.
Hann till och att kolla på tv innan jag begav mig till stallet.
Kollade på hästhoppningen ifrån Scandinavium. Trodde inte att de skulle kännas så konstigt att inte vara där i år. Men de kröp i hela kroppen på mig, jag fick sådan ångest att jag inte köpte mig en biljett jag med...... Försökte trösta mig själv med att jag bara är 17 år med ingen inkomst överhuvud taget så de finns inga pengar till biljetter. Men ångesten satt kvar, ändra fram tills jag kom till stallet på eftermiddagen. Då började det lätta lite. Jag ångra mig att jag inte köpte en biljett. Men de kommer nästa år igen, så de så. Och tanken slog mig att jag har ingentligen inget där att göra eller mer att jag inte ha en häst att handla till. Men jag verkligen älskar att få runt och tittta på alla sakerna. Titta på alla super fina hästar och grymt duktiga ryttare. Men som sagt. Jag få åter komma år 2009.

Jag har funderat och funderat på det här med bloggen. Allt kan bli så fel, fast man igentligen inte vill det. Allt kan misstolkas, med andra ord. Man tolkar det man läser, medans den som skriver kanske inte alls tolka de så. Och jag har varit med om det själv. Så då började jag fundera på det här, och jag tror jag har kommit på en idé som är rätt jobbig. Men jag tror ändå det är bäst, just för min del. Jag tänker ta en paus i från bloggandet. Iallafall några verkor. Jag vet inte om jag kommer att hålla mig så värst länge, Men ska försöka i allafall.
Ta en paus just bara för att hämta upp nya krafter.

Så ett litet farväl till bloggen, just bara för några veckor. Eller så länge jag känner att jag klara med det. Så slipper det bli några missförstånd.....
Ha de super duper bra alla min kära vänner. Bloggen är tillbaka så snart som möjligt. När jag känner att jag orkar med det.

På åter seende!!

Fatta att de redan är torsdag, och jag har haft praktik i tre hela veckor. Jag inser inte ens de själv. Tre veckor av sju har bara sprungit förbi. Fatta vad gammal jag måste har blivit på tre veckor. Jag kommer har rynkor när jag fyllt 20... Eller de va Rickard som sa de i dag. Han påstod att han fick rynkor när han fyllde 20... Fast vad som är sant, de vet jag inte... ; ) . Kul hade vi i allafall. Dagarna är långa men roliga, stundvis kan jag lägga till.
De är inte alltid lika roligt. Saknar bara att få träffa Carro och få vara i stallet. De är grymt tomt att inte ha någonting att göra.... Gå nu mera bara och dra benen efter mig. Har även börjat att små äta en jävla massa skit. Jag som nästan hade kommit i form, host.....
Mina naglar har även blivit ännu mera trakaserade..... Fan vad jag är rastlös!!!!!!!!!!

Igår så lossade en skruv i från mitt huvud. Jag rensade ut heeeela min gaderob, rensade kläder som jag inte kunde ha längre, trasiga kläder m.m. Fick även gett bort en ullaredskasse till min lillasyster med kläder jag ibte gillar längre.. Problemet nu är ju då att de inte finns några kläder att ha på sig. Jag tömde i stort sett hela gaderoben. Jeans har jag ganska gott om nu, tycker jag. Fast har ju hittat ett par ganska fina jeans på MQ igen.... Tröjor och sånt är de jääääävligt dåligt med. De behövs även strumpr och nya underkläder för mig del. Om kan ändå kunde vinna en miljon kronor, de hade ju inte varit fel. Eller?

Idag är det en sådan dag då allt bara känns piss.... Mamma vad inne i butiken i dag och tjatade. De gjorde inte saken mycket bättre.
Känns rätt okej ändå att jag inte följer med upp till stockholm imorgon i allafall.
Skulle åkt upp till min moster i morgon på grund av ett barndop. Min kusin har fått en flicka som ska döpas. Först var jag jätte sugen på att följa med. Men ångrde mig ganska fort när jag insåg vad det hela handlade om, i själva verket.....

Jag skrattar så gott för mig själv varje gång. Jag fattar inte varför jag alltid gör bort mig, igentligen är det väl inte en jätte big deal bara att jag får sådan jävla ångest! Och jag fattar inte själv varför...? Ångesten släpper ju inte heller. Den sitter kvar som ett jävla plåster...
Att jag alltid måste öppna min förbannade stora käft...

Jag vet inte hur länge jag har hållt på att skriva nu, gör liksom allt möjligt samtidigt som jag skriver, och jag är inte den typer som kan göra fler än två saker samtidigt. Två saker gå helt okej, men sedan blir de väldigt mycket jobbigare..

 Jag blir bara tröttare och grinigare för varje dag som går. Hela kroppen gör ont, undviker att röra på mig så mycket som de går. Men då går jag ju bara upp i vikt ännu mera....... Nu när jag har börjat att lägga på mig, igen.. De börjar bli jobbigt.

 Att jobba från 10 - 18 är inte roligt.. Inte när det är typ 18 grader varmt ute och solen skiner. De värsta av allt är att alla håller på, eller nästan alla i allafall, håller på att få färg. Men själv går man instängd i en butik med kläderna på och ser ut som man nyss stigit upp ur graven. Blek och ful. Svin kul....... I helgen tänker jag sola, men då kommer det inte att vara sol. De är så jävla typiskt. Bara för att.

 Imorgon ska ännu en nära vän tatuera sig. Tanken börja frästa mig grymt mycket. Men jag vettifan om jag skulle våga att lägga mig på någon brits och få en massa nålstick, eller lägga mig på britsen hade nog inte varit något problem, de stora problemet blir någ när jag hör ljudet, då skulle jag balla ur totalt. Näe jag får någ funderar på de ett tag till. Fast de är grymt frästande må jag säga.



 Dagarna bara rinner förbi, jag vet inte vart dem tar vägen och jag hör verkligen inte av dig. Du har lovat att komma och hälsa på mig, men du gör de inte. Jag vet inte om du har varit inne de senaste dagarna, för jag har viseligen sprungit runt på lagret en del... Men de hade betytt jätte mycket för mig om du bara kom och sa hej. Eller bara visade dig att du sett mig. De hade betytt jätte jätte mycket. För du är verkligen den bästa jag vet, jag tycker verkligen om dig och jag säger det inte bara för att jag måste eller vill. Jag menar det, det kommer driekt ifrån hjärtat som en viss annan person brukar säga. Fan jag saknar dig, och jag känner att jag bara tränger mig på när jag ringer ocg babblar om ingenting. Fast igentligen har jag jätte mycket att säga, men du verkar alltid vara upptagen med annat eller dina egna problem. Såi själva verket ringer jag endast för att bara få höra din röst, höra att du mår bra och att du ha de bra plus att jag vill säga allting, men jag vågar inte... Jag hoppas att du överhuvudtaget tänker på dig. Att du inte glömer av mig, bara för att vi inte ses lika mycker längre. Jag hoppas verkligen att du tänker på mig. Jag skulle kunna göra vad som helst bara för att få vara med dig, för du är verkligen världens bästa vän. Du stället alltid upp, lyssnar så fort de är någonting. Jag älskar dig och du är mitt allt. Utan sig, ingen mig..





 Behandla andra som du själv vill bli behandlad.

(inlägget skulle varit publicerat i går...)

40 grades feber, och jag mår inget vidare. Vet inte vart de kommer ifrån. Men sånt är livet. Hoppas bara de är tillfälligt. Har varit rätt pigg i dag trotts hög feber.
Va hemma runt 6 tiden, så hade jag tänkt att sova bort resten av dagen. Men när telefonen ringer och man blir bjuden på bio, blir jag för mesig för att tacka nej.
Drog på mig ett par jeans, lite smink och sedan in mot staden. Halv vägs inne så ångrade mig mig groooovt mycket. Men efter en stunds umgänge med roligt folk så glömde jag bort att jag var sjuk för stunden.. Men när jag började kallsvettas så va de inte lika kul längre. Tappade humöret ganska fort. Men filmen var grymt bra.
Jävligt frästande att sitta på en biosalong med massa nyblivna par som sitter och hånglar framför en..... :( Vill med vara kär. Känna värmen från någon annan och tryggheten från någon som tycker om en. Fan. Men jag var där med mina underbara vänner, så jag kan inte klaga på att jag haft tråkigt. Bara mått grymt dåligt.
Filmen vi såg var hur bra som helst, från min sida.. "Fools Gold" Ni får gå in och läsa om den själva, men den va bra. Romantisk komedi, en förutsängbar film, jag gillar sånna filmer, Spännande var den också  ( :


Idag vet jag två stycken som har varit iväg och tatuerat sig. Jag är grymt sugen på att med göra en jag med, men jag vet inte. Jag och smärta är inte driekt bästa vänner... Jag är en mes. Men vem vet, jag kanske ändrar mig i framtiden. Inte för att jag tror de....

Jag har anstängt mig för mycket i dag fast min feber, inte mycket sömn för min del. Vilket jag ångrar just nu. Mår inte driekt jätte jätte bra. Första och sista gången jag går en meter ifrån min säng när jag är sjuk. kommer inte ihåg sist jag mådde så här dåligt. Nu tänker jag sova. Ska upp hyfast tidigt imorgon för att luncha hästarna.

De va ett väldans klagande på mig och min feber. Men jag är sån. Har inte varit sjuk på minst 1½ år..... De är länge..  Så de är liksom som en chock för mig.. Samtidigt som jag har lite, eller ganska mycket ångest för jag gick på bio...


_________________________________________________________________________________________


Helgen var väl varit sådära. Hängig och seg med feber. Men hyfsad. Ångesten sitter fortfarande i sedan bion men den släpper hoppas jag. Har gjort dummare saker i mitt liv, och det är inte slut än, tyvärr...
Jag har även klantat mig och gjort bort mig som vanligt... För de första så glömde jag att ringa till sjukgymnasten och säga att jag sjuk och att jag inte kommer i morgon. Så nu är det bara att palla sig dit klockan 06.00 i morgon och se glad ut, eller jag få gå upp klockan 6.. Gå hemifrån 7... 

För det andra så tänker jag inte äns nämnas för jag skäms nåt oehört mycket....... Eller igentligen borde jag inte göra de. Men jag gör det ändå. De är inte likt mig men ändå. Äsch, ni fattar.
Snacka om ångest och dåligtsamvete...

Dessutom har jag världens jävla panik! Min förbannade jävla Ipod har hängt sig, min bäste rosa lilla vän som fyller upp min vardag med musik vart jag än rör mig. Nu strejkar den. Förbannade jävla Itunes och ipod. Förtillfället hatar de er över allt annat !!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!
Nu kommer de blir en sömn lös natt, tänk om min bäste lille rosa vän har gått i sönder och inte kan användas mer!!! Vad ska jag ta mig till då?! Jag har inget headset till min telefon så jag kan inte lyssna på musik i från den heller.... AAHHA! Jag blir ännu mer tokigare än vad jag redan är.
Jag är ledsen och deprimerad.

Det är precis de jag kalla de. Skit snack. För det är precis de ni gör. Ni snacka bara en jävla massa skit, bakom min rygg. Jag bry mig inte, inte ett jävla dugg. Men jag hatar när mina "bästa"vänner står och ljuger mig rätt upp i ansiktet. Ni toror att ni var så grymt smarta när ni hittade på en egen liten berättelse som ni tror att jag skulle gå på, men ni står och avslöjar er själva, när den första står och drar den lilla historien för mig medans den andra kommer på en mening ni hade glömt att säga medans den tredje säger att så va de inte alls. Fy fan. Jag är jävligt lättad att jag fick sagt allt till er. Jag sa verkligen hela sanningen och ni fattar inte hur jävla bra de känns!! Fan vilken känsla. Jag säger bara en sak: Tack och hej, föralltid.



Jag är jävligt irreterad och deppig så jag säger inget mer innan jag säger saker jag inte vill ska komma ut. Nu blir de duchen...


Sommar jobbet på Hard Rock är laggt på hyllan, tillsvidare.....


Imorgon väntas nationella prov. Ledig i från praktiken. Skönt med en ledig dag i allafall. 

Tisdag i dag. Andra dagen på en ny vecka.  Jag vet inte riktgit vart jag ska börja. Men i dag har jag:
- Totalt gjort bort mig.
- Fått reda på massa saker jag helst hadde sluppit.
-Jobbat rumpan av mig.
-Skrattat som en idiot åt skyldockor tillsammans med Marika.
-Snubblat över mig själv minst 5 gånger.
-Tänkt massvis på mina "underbara" och mina underbara vänner, som jag knappt ser i veckan nu förtiden. Vilket är jävligt jobbigt.

Ja, ni fattar själva vilken jävla dag de varit. Fast det har ändå varit en av dem bästa fast ändå inte.
Att jag skämmer ut mig är inget ovanligt. Bara att jag lider av ångest flera dagar efter. Men det är sån jag är.
Det har varit fullt ös i hela butiken från klockan 10 i dag. Shit vad vi har jobbat. Men det har varit kul.
 Har fått reda på en massa saker i från praktiken jag helst hade sluppit att veta. Men ändå behövligt att veta om, just nu äcklar jag mig bara mer och mer, ryser i hela kroppen. Jag ska vara kvar där i 6 veckor till. Yes, det känns jätte bra. Fattar bara inte varför "det" är kvar.
Sedan i pauserna har jag och Marika, den andra praktikanten klätt massa skyltdockor. Vilket vi mer skrattade oss igenom eftersom man får bära dem lite konstigt, vi har mer varit onatuligt trötta och flummsiga vilket dem övriga medarbetarna i butiken har tyckt varit jävligt roligt eftersom dem stod och skrattade med oss och åt oss. Måste säga att de är första gången på länge jag har skrattat så mycket som  jag har gjort i dag.

Sedan finns alltid dem jobbiga tankarna kvar fast allt skratt. Takarna på dem vännerna som bara sviker...
Fast ännu mer på dem få vänner jag har kvar. För specielt en vän verka ha de så bra. Hon verkar vara så grymt glad över allt, jag har aldrig sett henne så glad tidigare. Inte heller sett henne betesig som hon gör mot andra. 
Känslan om att hon glömt av mig bara växer och växer. Jag hoppas att jag har fel, och att de bara en tillfällig period. Jag hoppas verkligen.  

Imorgon är de "anställnigs"interjuv...... De ska bli spännande. Ska bara gå upp och prata med människorn apå Hard Rock och se vad dem säger, och om jag är sugen på att jobba. Vill verkligen börja och skaffa egna pengar. Så få se vad det är som händer. Sommarjobb eller inte. Det återstå att se.
Jag har en hel lista jag kan babbla på om, vilket jag inte orkar så nu tänker jag gå och lägga mig i sängen och kolla på Robin Hood, eller någon annan Disney film. Förhoppningsvis somnar jag för en gångs skull.

Det är ny vecka och nya tag som alla brukar säga. Men jag håller mig till en ny vecka.
Praktiken rullar på. Det är inte jätte jätte kul. Jag hade lite för höga förväntningar innan jag började.. Men jag är som jag är. Alla är jätte trevliga och jag får massa beröm så de är kul. Långa dagar bara. Så jag som går runt och tjatar omatt jag vill börja jobba för att slippa skolan. ABSOLUT INTE!!!!! Jag har insett hur jävla bar vi har de som går i skolan. Vi hinner med lite mer än vad dem gör som jobbar. Iallafall från så jag ser de. Så jag går helst kvar i skolan med det schema jag har nu. Lite mindre prov så hade de varit perfekt. Jag längtar inte tills jag blir vuxen och måste börja jobba... Men jag längtar tills jag tar studenten ( :

Antsällnings interjuv på Hard Rock på Onsdag om sommarjobb.... Ska bli spännade att se. Jag kommer totalt göra bort mig. Men de är som vanligt. Jag är ju som jag är.

Nästan hela kvällen + natten gick jag igenom all musik vi äger och har på datorn. Snarare 6000 låtar plus lite till. Fan vilken musik jag hitta. Trodde inte att jag ägde någon sådan musik. Har tömt hela min ipod och tryckt in så mycket musik att jag knappt har kommt igenom halva spellistan... Känns grymt gött. Så högtalarna går varma, men riktig techno musik. De är livet. När man känner basen i hela kroppen. Suget på att dansa och bara ut är fan stort!! Shit jag längtar till sommaren så jag slipper sitta här hemma och bli mer dum i huvudet än vad jag redan är.


Kännslorna och klumpen i magen som bara växer och växer. De jobbiga som gör att man vill gråta men man kan inte för gråten sitter fast i halsen. Den kommer inte längre. Man vill gråta av ren smärta men de går inte, och jag vet inte varför.
Känslorna som gör att man saknar att någon håller om en, att det är någon som bry sig. Ta hand som en. Bara för en kort sekund. Tanken på att vara ensam kvar och övergiven försvinner inte. Det är den tanken som är jobbigast, det är den jag försöker att fly ifrån. Komma så långt bort de bara gå.
Det är alltid den tanken som jagar mig vart jag än går, det är den som ständigt ekar i mitt huvud.

Allt jag önskar är att ha en vän som jag kan lita på. Som alltid finns kvar hos mig, när den har gått. Som alltid finns där för mig, när jag behöver den.  En vän som aldrig sviker. En vän jag kan få gråta hos utan att behöva skämas, utan att man behöver förklara sig. Bara få känns sig omtyckt för den man är. För den jag är.
Den känslan saknar jag som mest. Känslan av att vara omtyckt, få beröm eller bara bli ompysslad. Det är de jag verkligen saknar.

Det är fredag kväll, igen. Känns grymt skönt att få vila ut i två dagar. Fast vila.. De är det ända jag gjort hela veckan. Imorgon tänker jag åka till stallet, och jag tänker tillbrinag hela min dag där. Ingenting kan liksom stoppa mig. Tror jag...


Jag kännermig så uppmuntrad. Hela de gammla "tjejgänget" har en "paty night" tillsammans i kväll. Är man bjuden?! Näe. Till och med så pratar jag i stort sett varje dag med en utan dem och hon trodde att jag visste om allting. Svin kul.... Dem hade visst planerat detta i över två månader. Nej, jag hade inte den blekaste. Tack mina kära små söta vänner. Ni är så helt jävla underbara........ Inte.


Härromdagen fick jag en anonymt sms. Jaha. Där i stod de en del som denna personen hade misstolkat. Synd för den. Tydligen sitter denna person och läser min blogg och har misstolkat de hela. Nej, jag sitter inte här och skriver för att jag tycker synd om mig själv. Tvärtom. Jag behöver skriva av mig. Jag behöver rensa mitt huvud på tankar. Jag behöver få ut allting på ett lätt sätt. Och det här är ett lätt sätt, för mig!
Jag svarande inte på smset. Raderade det. Men det måste vara någon jag känner eftersom personen hadem itt nummer och så vidare jag vet så har jag inte gett ut mitt nummer här, och de är inte jag som står på abonnemanget. Så de är ju lite spännande allt.
Men du nu som skickade det gulliga lilla smset, du behöver inte läsa. De är ingen som tvingar dig! Förstått?!!

Nu tänker jag gå och lägga mig och glo på någon Disney film, medans mina "bästa" vänner är ute och roa sig.



Vi har inte setts på mer än en vecka. Och jag tycker de är rätt intressant att du aldrig hör av dig. Jag ringer och ringer, men inte fan ringer du tillbaka. Tack. Jag trodde verkligen på dig. Du är verkligen min bästa vän. Men jag börjar tvivla...


Någon som har någon bra idé att träffa nya vänner!? Mina sviker mig bara.

Trött? Näe verkligen inte..... Jag är svin trött!!!!!! För de första beror de på mycket dålig sömn, för lite mat och 8 timmar i en klädbutik. Jag är verkligen inte van att inte få sitta ner, eller ta rast när jag vill, höll jag på att säga. Men iallafall ha 5-10 min rast varje timme, som man är van att ha i skolan. Min fot mår inte heller bra. Den har varit jätte fin de senaste. Inte svullen eller öm. Bara massa låsningar. Men i dag när jag skulle visa Natta vart jag har fått ont så var foten dubbelt så stor som den har varit.. Fick knappt ut den ur skon..
Och dessutom är jag äckligt trött på att bara gå hemma på kvällarna.. Rummet är fritt från kläder och damm, tilloch med hyllorna är fria.. Brist på annat, eller vadå?!

Någon som behöver städhjälp efer klockan 18.00? Jag är öppen för förslag !!

Praktiken rullar på. Lite långtråkigt i mellanåt. Men annars är de rätt okey. Viker kläder förde mesta.  Skulle vara roligt om de var någon som kom och hälsade på mig ibland ( : Om någon känner för det. Jag lovar, ska inte packa på er massa kläder, bara säga hej och prata lite ( : Behöver träffa lite vettiga människor. Inte för att dem jag träffar inte är de, men jag har inte sett mina kära vänner på snart en vekca. En annan har jag inte sett på snart två veckor, det känns, Hästarna har jag inte heller sett sedan i söndags...  ) : Jobbigt värre.

Ha en underbart kul fredag alla festprissar...... Jag blev ju då inte bjuden..

Jag får skylla mig själv. Jag går och hoppas på att allt ska bli så jävla kul, att dem första veckorna kommer att vara helt underbara. Men jag är korkad. PRaktiken är rätt okey. Finns inte mycket att göra, mer än att vika kläder, städa, springa upp o ch ner från lagret, minst 25 gånger per dag. Vilket är lika med svullna fötter... Min skadade fot mår inte jätte bra. Svullen och en härlig blånyans... Men alla är jätte härliga! Så de är kul bara de. De är rätt gott att bara gå runt och ströa.. Man kommer ifrån tankarna när man träffa nytt folk dagligen. Men tyvärr så kommer dem tillbaka lika fort igen när de börjar bli tyst runt omkring en. De är grymt jobbigt.
Jag hoppas att ni kommer och hälsa på mig! Är alltid lika roligt när de är folk som man känner kommer in och säger hej.
De värsta med allt är att jag har hittat så sjuk mycket kläder som jag skulle villja ha!!!! aaaah!  Någon som skulle kunna låna mig några tusen lappar?!

 Finns de ett pris för verklig dumhet, då har jag redan vunnit.



I tankarna och drömmarna, springer jag fort, så fort att jag inte ens hinner att tänka. Jag försöker att fly. Fly från allt som är jobbigt. Jag tar bara till mig de som är lätt, det som vem somhelst kunna klara av i sin vardag. Men för mig är de stort att få beröm! Jag blir glad, men jag har svårt att acceptera de, eller mer ta de till mig. För vem som helst i mina ögon hade igentligen klarat av de utan att blinka. Men jag gör inte de. Jag är inget underbar, inget geni utan bara en lite smutsig 17åring som har IG i Matte A Kursen....


Jag vill verkligen hjälpa dig. Har så svårt att veta att du mår dåligt. Och jag vet att du inte vill att jag bry mig. Du vill inte dra ner mig i skiten ännu mera. Men vet du vad?! Jag skiter i de! Jag kan inte veta att mina bästa vänner må dåligt! De gör mig ännu sämre. De gör så jävla ont att tänka den tanken. Jag vill verkligen finnas till hands, jag vill verkligen finnas till för alla. Som en riktig vän. Som en vän som ställer upp i alla väder. Jag vill verkligen bevisa de.


 

Madonna feat Justin Timerlake - 4 minutes. Jag är förälskad.

-Grattis på födelsedagen!
-Tack tack ( :

Tänkte jag skulle hinna skriva ett litet inlägg innan klockan slår 12... men de blir någ grymt tajt om tid. Så ni få räkna med felstavningar ; )
!7 år i dag då. Meningslös ålder, men de är helt okej att fylla år. Manblir liksom uppvaktat, folk bry sig om en och de är så sällan jag blir de så då får man ju passa på när de väl gäller!
Dagen i dag har varit stressig. NAtionella prov, stallet, sminkning inne i stan sedan hem fixa hår och kläder efter de var de överraskning sm väntade inne i stan. Hade hoppats på mer, men va fan! Jag har haft de svin trevligt med jätte god middag på returang och sedan en biokväll. Filmen var inte jätte bra. Premiär av Superhero movie. Men jag älskar mina kära vänner för dem laggt ner hela sinsjälv i dag på att göra min dag lyckad! Och de har dem lyckats med! Under, underbara vänner!!!!!!!!

Sminkningen gillar jag bäst! Blev sminkad i grönt. Shit, Vilka ögon jag fick! I like! Nu ska jag bara lära mig själv att sminka mig lika dant igen. Blev hel nöjd!!!! Vill inte alls gå och tvätta bort sminket. Hade kunnat se ut så här resten av hela helgen också. Tog lite kort, men jag är totalt ursel på att ta fina kort på mig själv, och de är svårt att de sminket, men man ser lite grönt. Självklart hade ju mina underbara vänner glömt sina kamero hemma...... Så de har tyvärr inte blivit några kort på min födelsedag ) : Besviken, men va fan. Man kan inte få allt! Tog iallafall några kort med mobilen, ska lägga ut dem senare så ni få se. Eller iallafall skymta den gröna färgen ; )

Har även fått några små presenter. De mesta betod av pengar. Sedan fick jag ett mineral puder från Isadora av Natalie, Madde och Marie! De var en mycket bra idé från deras sida.
 
Har igentligen massa mer att skriva men då hinner klockan slå 12, och de blir en ny dag...

Så nu är man 17 år, bara ett år kvar tills jag blir 18! Gött. Någonting att se framemot!!
Nu får jag väl dra mig mot toan och tvätta bort sminket. Jobbig, jag vill inte! Men jag får väl boka en ny tid och bli sminkad igen ( : .

Sov gott allihopa!

De känns som om de är fredag eller någon annan dag då man bara ska slappa. För jag har inte gjort mycket i dag, jag har i stort sett bara varit i skolan, typ 2 timmar, begav mig till stallet i regnet. Lite regn har ingen dött av  ; ) efter de begav jag mig hem.. Något hungrig. Har inte ätit någonting, vilkert jag borde, men jag har ingen matlust.
De finns så mycket jag borde göra, men orken finns där inte. Har redovisning i morgon + ett svenska arbete som ska vara inne senast måndag. Jag har börjat att skriva på de, men jag har tre sidor till, cirkus som jag ska fylla med fakta om den Grekiska mytologin...... jätte kul.

För femtegången så fyller jag ju då år på fredag. Vet inte hur jag ska få ihop min dag, men de löser sig. Hoppas jag. De kommer bli tajt med nationellt prov, stall, smikning vid 4 och efter de ska jag hem, fixa iordning mig sedan ska jag träffa the girls inne i stan vid 6 tiden. Vet inte vad dem håller på att planera, men någonting är de som de tissla och tasslas om, bakom min rygg. Vilket jag tycker är jävlogt onördig, eftersom jag bara fyller 17. Kan väl vänta tills jag fyller 18?! Eller? Då är de lite mer aktuellt att hitta på någonting kul. Tycker jag. Men Icke, dem tänkte inte alls ställa in sina planer för mina åsikter.  Så de blir till att hänga på ( : De är visseligen alltid kul med överraskningar!


Igentligen får jag skylla mig själv. Ganska mycket. När jag väl har chansen så tar jag den inte. Jag vågar inte. Jag vet inte hur du kommer att reagera. Jag är rädd för vad du ska säga och vad du ska tro. Jag är mer rädd för att du inte kommer att tro på mig överhuvudtaget. Jag är jätte rädd för att du ska lämna mig. För att du ska överge mig. För du är nämligen de bästa jag har. Jag är rädd för att du ska bli ledsen och orolig för mig, jag är ännu mer räddare för att förstöra dina dagar. Du har varit så himmla glad de senaste dagarna. Du har skinit som en sol, du har skrattat, och det gör min varm. Det gör min varm att se att du skrattar. Jag vill igentligen bara slänga mig runt dig, rakt in i din famn. Bara krama dig som vänner gör, men jag vågar inte. Jag kan inte beskriva hur mycket jag tycker om dig, skulle du inte funnits för mig så vet jag inte vad jag skulle tagit mig till. Hade du inte varit den som lyssnar och kommer med vettiga svar tillbaka så hade jag inte funnits kvar i dag. Du är verkligen världens bästaste bäste vän! Och jag säger de rakt ifrån mitt hjärtat att jag älskar dig.

Dötid.. Slutade skolan för en timme sedan, men så bestämde vi att vi skulle gå och äta, me and the girls... Men vi kom inte långt. Vissa skulle fixa med redovisningen som äger rum i morgon och andra drog sig ur.... yes yes.
Nu sitter jag här och fördriver tid...
Kul kul...
Fick valblanketter i dag in för 2:an...... Jag trodde jag var helt säker på att välja handel, men visst. De trodde jag. Har någor panik över valen ´+ att man ska välja inviduella val... Jag som hade börjat att spara mina naglar (igen) Dem råkade bitas av i dag.. ojjj... Men jag fårbörja om på nytt, igen.

Fredag är de födelsedag... Weeii.
Måndag börjar praktiken, jag är något nervös...

Hur allt detta slutar, ja de återstå att se...

       



Visst är dem söta ?  ( :

Dagarna bara springer förbi. Jag hinner inte med. På fredag fyller jag 17. Jisses, jag börjar bli gammal. Men de är bara ett år till, sedan blir de lagliga besök på krogen. Fast om jag väntar tre år så kan jag gå på systembolaget själv. Jag blir nästan rädd när jag tänker den tanken. Men som sagt de är tre år tills dess.
Nu är det bara tre dag sedan är de inte mycket skola kvar. 7 veckors praktik. Men de är mycket denna veckan. Eller mycket ska jag inte säga. Vi har ett svenska arbete som ska vara inne, innan veckan är slut + att vi har det första muntliga engelska nationella provet på fredag, på min födelsedag.. skit kul.. Men de är bara att tacka och ta emot.
Jag är jätte nervös. Men de är jag och mina nerver. Jag är ett nerv vrak.
Idag har jag inte gjort mycket. Var hos tandläkaren. Gick typ in och ut. Rätt skönt. Sedan ringde jag till Natta och frågade vad dem gjorde på datorkunskapen. Vilket jag tänkte mig, så gjorde dem inte mycket. Så då begav jag mig till stallet. Tog fyra bussen hem, var hemma sex. De har inte hänt på jag vet inte hur länge. Så just nu sitter jag här och håller på att krypa ur skinnet..



Idag hade jag lovat mig själv att berätta allting för dig, hur de verkligen ligger till. Jag hade lovat mig själv och berätta de som ingen annan vet, som inte ens du skulle kunna tänkar dig i dina vildaste fantasier. Jag hade verkligen villjat att berättat hela sanningen. Men när jag träffade dig i dag så sken du som en sol! Du stormade in med ett leende på läpparna, och de gjorde mig så varm att se dig glad. Att se att du skrattade, de gjorde mig ännu varmare att höra ditt skratt. Då kröp fegheten fram, och rösten innom mig sa att "förstör inte din bäste väns dag. Hon är glad och hon skrattar. Bara för att du mår piss, så drar inte ner sin bästa vän i skiten." Då kunde jag ingenting annat än att skratta med dig, jag kunde inte säga sanningen, utan bara spela med och fråga hur din dag hade varit. Jag tycker så grymt mycket om dig! Du är verkligen världens bästa vän!